Heideken

ensamhet.  jag hatar den!
jag hatar att känna ensamheten. det har jag gjort så inihelvete länge nu så jag går snart sönder! men ett smile på läpparna försöker man leva vidare och inte tänka på det. tankarna flyter dock över till just ordet ensam varje kväll. det är förjävligt! önskar man kunde flytta med fåglarna bort till en helt annan tid, något nytt och något intressant. hur svårt kan det va.. hur svårt kan det vara att hitta det man söker? - tydligen svårt nog för mig att hitta det. alla andra, men inte jag. hur ska man orka att leva såhär.. när ska det bli förändring, tiden går..

fuck this! /vonheideken